Hej alla glada konstvänner där ute i vårt avlånga falukorvsland!
Idag har bloggen något roligt att berätta och det är att jag har varit ute på tur, som norrmännen säger. Jag har nämligen varit på besök i Malmköping och bott på hotell och besökt olika sevärdheter. Det var trevligt och om denna utflykt i kulturens tecken ska jag berätta mer om i dagens inlägg.
Det började med att tåget rullade in på stationen i Malmköping. I utsatt tid, till råga på allt. Det är man inte van med i dessa tider när tågstrul är det enda man läser om i sociala medier och när var och varannan resa blir försenad eller inställd.
Men sådan tur hade jag och det blev än bättre när jag klev av tåget en vindstilla lördagsförmiddag då solen sken. Man kan lugnt säga att Malmköping visade upp sig från sin bästa sida.
Jag inledde min tripp till den gemytliga staden med att checka in på ett mycket trevligt hotell där jag blev väl emottagen. Även fast jag kom innan min incheckningstid fick jag tillgång till rummet och kunde parkera mina väskor på rummets golv.
Därefter begav jag mig ut på en dramatiserad stadsvandring. Jag gjorde mitt bästa för att undvika turistfällorna där folk som har sett filmen om 100-åringen samlas för att istället dricka mig otörstig på riktig kultur.
Jag styrde kosan mot gamla stan där ett lokalt konstkollektiv håller till i en liten källarlokal. Där hade de drejat lerkrukor för hand och sedan skapat menskonst på dessa. Mycket modernt och spännande och det föll väl ut på mina kulturella smaklökar.
Sedan begav jag mig till stadens biograf där en nyuppsättning av gammal tjeckoslovakisk naturfilm stod på menyn. Att se och förstå ensamheten som dessa träd i filmerna visar upp när deras grannar och kamrater skövlas under den sovjetiska skäran berörde mig djupt.
Det finns så mycket att upptäcka bara man ger sig ut på äventyr!